I måndags hade vi terapitimme med vår klient. Detta var vår tredje träff med honom. Då förra terapi timmen gick över förväntan valde vi att avancera aktiviteterna denna gång, något som vi ångrar i efterhand. Den här gången hade vi lagt till en hinderbana, som fick oss att svettas som aldrig förr! Klienten ville göra ALLT annat än hinderbanan som vi anordnat. Samtidigt som vi blev filmade kämpade vi på med att försöka få vår klient att fokusera… vilket kändes omöjligt. Vi sprang runt efter vår stora, starka och energifyllda klient och kom tillslut i mål, det blir spännande att se filmen senare och hoppas att den inte hamnar på YouTube.Väl hemma kl 18:00 bestämde vi oss för att äta gröt, då vi är jätteless på att äta på restaurang :o och gröten smakade fantastiskt! Blir nog samma middag resten av veckan. Tänk vad man kan uppskatta allt hemma när det inte finns tillgängligt, vi skulle betala dyrt för en hårdbrödmacka med leverpastej eller makrill för att inte glömma vår sköna soffa och mjuka säng. Just nu använder vi sängen som, matbord, skrivbord, säng och soffa. Laddar upp lite bilder när internet inte är så fruktansvärt långsamt...

I söndags besökte vi Manilas Zoo. Detta zoo ligger en kilometer från vår lägenhet så vi bestämde oss för att promenera dit. Vägen dit var en upplevelse i sig! Gatorna var ockuperade av bilar, tricycles, människor, ”bussar”, matvagnar, olika varianter av odörer och massa gatubarn. När vi frågade vakterna på hotellet om vägen dit, reagerade vi på att de kollade konstigt på oss och frågade om vi villa ta en taxi, men en kilometer är inte så långt tänkte vi så vi insisterade på att gå. I efterhand förstår vi varför han ville att vi skulle ta en taxi istället. Väl ute på gatorna möttes vi av en hop med barn som ville ha pengar och vårt vatten som vi höll i handen. Dom flockades runt och drog i våra armar. Lärdom av detta: undvik små okända gator och bär inget i händerna.Väl framme på Manila Zoo möttes vi av kaos, barnfamiljer och människor överallt, tränandes fram hittade vi tillslut entrén. Inträdet kostade 15 kronor och i efterhand undrar vi vart de pengarna tar vägen. Djuren var nämligen mer döda än levande och miljön var smutsig och förfallen. Trots detta valde vi ändå att tillbringa några timmar där och hittade några fina djur som inte låg i dvala. Favoriten blev några apor med tuppkam. På vägen hem valde vi en lång omväg för att undvika samma situation.Senare på kvällen fick vi äntligen plats på bion, biljetterna kostar endast 35 kronor och biosalen var super stor och fräsch. Efter två timmar med Mr. Grey gick vi hem med ett leende på läpparna och en aning generade;) Betyg: 4 solar av 5.