Då är vi inne på vår sista vecka i Roxas. Hela veckan är fullbokad med aktiviteter och jobb på skolan. Förra veckan hade vi aktiviteter med grade 1-3 och denna vecka är det grade 4-6 som gäller. Igår hade vi brännboll med grade 4. Vi måste erkänna att vi var rätt nervösa inför detta då brännboll är något helt nytt för dem och innehåller mycket regler. Det visade sig dock att vi inte alls hade behövt vara nervösa. Innan vi satte igång med brännbollen hade vi genomgång i klassrummet framför tavlan där vi gick igenom alla regler och ritade upp hur man kan placera sig när man spelar osv. Sedan gick vi ut på skolgården och satte igång. Vi var helt chockade över hur snabbt de tagit in instruktionerna och de satte igång med spelet direkt. Dom gick verkligen in för det och kutade allt vad de kunde, slängde sig och såg ut att ha riktigt roligt :) Efteråt pratade vi med lärarna på skolan och gav ett förslag om att införa en brännbollsturnering i slutet av varje termin vilket de lät positiva till.

I de flesta bloggar skriver folk om hur bra allt är, men vi har valt att också skriva om de några jobbiga saker som vi upplever. Att åka hit är ett av de bästa besluten vi har tagit. Vi har otroligt kul, möter många fina människor och lär oss mycket under resans gång, men det finns även stunder då det har varit jobbigt för oss. Vi är på andra sidan jorden och kulturkrockar går inte att undvika. Här i Roxas är det ovanligt med vita människor vilket gör att vart vi än går så väcker vi uppmärksamhet och efter snart 5 veckor med detta börjar vi bli lite småtrötta och vill nästan gömma oss. Vi börjar nu förstå hur kändisarna har det med alla paparazzis runt omkring sig :D Stycket nedan beskriver gårdagen..

Igår blev vi bjudna på lunch hos en av lärarna tillsammans med tio andra lärare med familj som bor i närheten av skolan (vi har blivit bjudna på lunch varje dag vi varit i skolan). Hon ville även att vi skulle följa med på henners söners ”graduation” efter lunchen för att dela ut medaljer. Hon sa att det skulle ta en timme…… Efter 3 timmar sitter vi fortfarande längst fram i aulan och väntar på att hennes söner ska få gå upp på scenen för att få sina medaljer, som vi tydligen då skulle dela ut på en scen framför hundratals elever med familjer. Vi var inte helt förberedda på att det skulle vara så stort. Här satt vi på en superfin privatskola på ön och kände oss aningen malplacerade. Alla hade högklackat och var finklädda. Själva satt vi i svettiga kläder och flipflops och ville hem. Vi kände också att tiden sprang iväg och då vi har mycket att göra denna vecka kändes det inte rätt att vi skulle behöva delta i detta. Hennes söner går inte ens på den skolan som vi arbetar på just nu. Vi är väldigt tacksamma att dom är så glada att vi är där, att dom vill visa upp oss, bjuda på mat varje dag, ta kort osv men just igår kände vi att det blivit för mycket för oss.

Det känns lite som att lärarna hellre vill att vi ska följa på luncher, examen och fester för att visa upp oss medan vi hellre vill fokusera på vårt projekt och på barnen på skolan. Det är ju faktiskt för dem vi är där. Vi vill göra deras vardag roligare och att de ska få fler alternativ till aktiviteter då skolan har så begränsat med resurser. Vi har hela tiden sagt ja till allt för att visa tacksamhet och respekt inför personalen men nu känner vi stressen och vill faktiskt bara vara ifred och göra det vi är här för. Personal och elever på skolan har nu även börjat skicka vän förfrågningar till våra familjer och vänner på FB. Vi ber om ursäkt för detta och ni behöver verkligen inte acceptera dessa.

Igår var bara en sådan dag då allt rann över för oss. Men nu känns allt bättre! Vi har sovit ut ordentligt och är redo att ta nya tag och ser fram mot den här sista veckan :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter 81 dagar i Filippinerna närmar sig hemresan med stormsteg. Sista två veckorna har hemlängtan gjort sig påmind och vi längtar efter vänner, familj, partner, hund, snabbt internet, svensk mat, eltanborste, plattång och att få sova i sin egen säng...

Hej!   Efter ett hårt avslut i Roxas har vi nu haft några riktigt härliga dagar i Boracay. Hotellet är toppen! Vi trivs så bra att vi har valt att stanna istället för att åka vidare till en ny ö. Vi kommer att stanna här till den 13:e april för a...

”Den blomstertid” och lugn och ro tänker ni? Nej här sjunger man ”Thank you once again”, dansar på scen framför 400 elever med familjer och 1000 selfies på det. Men nu går vi händelserna i förväg.Sedan förra inlägget har...

Beklagar dålig uppdatering! Vi har haft fullt upp med besök både från Sverige, ”familjen” och sedan samarbetar inte internet med oss. Mycket har hänt sedan sist, vi har börjat med vårt projekt på skolan där vi har haft aktiviteter med bar...